Om mig

Jag föddes på 60-talet en mycket kall vinterdag i Stockholm. Mitt första möte med keramik och lera var i skolan. Jag kommer väl ihåg hur fasinerad jag blev av att någonting så mjuk kunde bli så skört och efter bränning så hårt. Glasyrens färg, före och efter bränningen, kändes som ett obegripligt mysterium.

Tiden gick och jag hade en massa annat än keramik i huvudet. Att bli vuxen, skaffa utbildning, börja jobba och skaffa ett eget hem. Men med tiden blev känslan allt starkare att jag ville prova på keramiken igen. Det hade varit så spännande då, och jag undrade om det skulle vara likadant nu. Och det var bara härligt och kändes så rätt, och jag fortsatte med keramiken ett antal år.

Ibland händer saker i ens liv och man ställer allting på huvudet och vänder ett nytt blad. Det gjorde jag och bestämde mig för att gifta mig och flytta till Schweiz.

Där levde jag några år utan min lera, men kände rätt snart att jag måste få sätta händerna i den igen. Den här gången bestämde jag mig för att göra en riktig djupdykning och låta mina händer berätta sagorna som de så gärna vill, måste och älskar att berätta. Till slut hade jag hittat vägen till mitt hjärta....

Jag ville veta mer om leran och keramiken och gick en 2,5 årig kurs hos M-Art som avslutades med ett intensivt diplomarbete.  Under den här tiden kom jag i kontakt med Paulus Berensohns bok som påverkade mig djupt. Hans sätt att umgås och arbeta med lera tar elementet till en annan nivå. Jag insåg hur viktig och till vilken hjälp leran kan vara för männsikor i denna high tech tid.

Jag bestämde mig för att börja en utbildning i Integral Gestaltnings Pädagogik, och hoppas att jag en dag kan hjälpa andra att hitta sin väg, till sitt hjärta.